Ny lag påverkar leverantörskontroller – vid upphandling och under avtalstiden

Riksdagen röstade innan sommaren igenom den nya lagen om förenklad leverantörskontroll vid offentlig upphandling och den innebär en stor förändring i hur upphandlande myndigheter kontrollerar sina leverantörer. Kärnan i reformen är att kontrollansvaret flyttas från leverantörernas egna intyg till en myndighetsdriven registerkontroll. 

Från sanningsförsäkran till samordnad registerkontroll

Hittills har leverantörer i praktiken fått intyga att inga uteslutningsgrunder föreligger – ofta genom sanningsförsäkringar, belastningsregisterutdrag och skattekontroller som samlats in manuellt inför varje upphandling. Den nya lagen ger Bolagsverket i uppdrag att bygga ett system där upphandlande myndigheter i stället ska kunna hämta samlad information direkt från flera myndighetsregister, till exempel belastningsregistret, skatteregistret och bolagsregistret. Systemet är dock ännu inte på plats och under den övergångsperiod som nu följer behöver offentliga verksamheter själva hitta andra vägar för att genomföra kontrollerna, vare sig det sker manuellt eller med hjälp av andra verktyg. 

Kontrollen gäller även efter avtalstecknandet

En annan central förändring är att kontrollen inte längre är begränsad till anbudsfasen. Myndigheter får nu bättre möjligheter att följa upp redan tecknade kontrakt och ramavtal löpande – till exempel om det uppstår misstankar om skatteskulder eller andra problem hos en leverantör som redan vunnit upphandlingen. Eftersom fler känsliga personuppgifter kommer att hanteras i och med informationsutbytet skärps samtidigt reglerna kring sekretess, tystnadsplikt och GDPR, med nya sekretessbrytande bestämmelser som gör själva informationsdelningen laglig. 

LOV närmar sig LOU

Den kanske mest genomgripande förändringen gäller lagen om valfrihetssystem (LOV), som hittills haft betydligt snävare uteslutningsgrunder än lagen om offentlig upphandling (LOU). Efter reformen får LOV i princip samma uteslutningsgrunder som traditionell upphandling vilket inkluderar: allvarliga brott, obetalda skatter, arbetsrättsliga och miljömässiga överträdelser, allvarliga fel i yrkesutövningen och oriktiga uppgifter. Skillnaden mellan att kontrolleras som LOU-leverantör eller LOV-utförare minskar därmed kraftigt, vilket är särskilt relevant för aktörer inom vård och omsorg. 

Vad betyder det här i praktiken?

Sammantaget innebär lagen en tydlig rörelse bort från manuell, leverantörsdriven dokumentation mot en mer automatiserad och löpande kontrollprocess – både vid anbudsprövning och under hela avtalstiden. Idag är det osäkert exakt vad som kommer ingå i tjänsten från Bolagsverket och tidpunkten för när den kommer finnas tillgänglig är inte heller satt. För verksamheter som redan idag arbetar med digitala lösningar för leverantörskontroll innebär det en möjlighet att effektivisera processer som annars kommer kräva mycket manuellt arbete. Det är ett bra tillfälle att se över hur den egna kontrollprocessen är rustad, både i närtid men också för framtiden med allt större krav på kontinuerliga kontroller och egen inhämtning och validering av data.  

Så kan Betalkontroll hjälpa redan idag

Med Betalkontroll får ni det systemstöd som krävs för att fullt ut följa de nya lagkraven. Genom en automatiserad leverantörskontroll som inkluderar sanktionslistor, bluffregister, kontroll mot uteslutningsgrunder samt nödvändiga kreditkontroller kan offentliga verksamheter på ett smidigt sätt efterleva de krav som nu ställs. Eftersom den nya lagen även efterfrågar kontroller under hela avtalstiden, inte bara vid upphandlingstillfället, så är Betalkontrolls funktionalitet för löpande bevakning väl anpassat för den nya kravbilden. 

Om ni är nyfikna på den nya lagstiftningen eller vill höra mer om våra tjänster, hör av dig till oss på så berättar vi mer.